Var på ett hedersuppdrag idag. Körde dottern Lillie och hennes kille Joel till deras studieort med deras flyttlass. En VW transporter med släp räckte. (Fördelen med små lägenheter och fattiga studenter är storleken på deras flyttlass!) Västerås garanterar ett boende för alla nya studenter och dessa två var så smarta att de sökte till en ort där det var möjligt att få en bostad. Well done, istället för att trängas i sthlm eller i gbg.
Lägenheten är liten, men dessa två har kamperat på mindre ytor under svårare omständigheter, så det här blir piece of cake för dom.
Lägenheten ligger precis vid högskolan och till centrum är det några hundra meter, så några busskort lär de inte behöva. Till kåren? Farligt nära, endast 125 meter.
Jag är så stolt över dessa ungdomar att jag endast nödtorftigt kunde dölja mina tårar vid avskeds-/lyckokramen. I bilen sen flödade tårarna i vanlig ordning. Jag var nog den simmigaste chauffören mellan Västerås och Örebro…
Liv studerade i Växjö. Jag körde. Lillie började i Västerås. Jag körde. Och när Alice börjar, så kör jag. (Umeå undantaget! 😉 )
Kram till er alla!
P-a-pp-a