Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Anderssons Markis’

Så det blev ett tredje möte med Sture & Co. Eller med Sture; i dessa diskussioner var det alltid Sture som höll i tåtarna från deras sida. Svägerskan Karin hade varit en tyst delägare sedan länge och hustrun & VD:n Inger hölls ”uptodate” efter våra diskussioner, vilka gick ut på att ta över Bröderna Anderssons på sikt.
För min egen del krävdes det finansiering, samtidigt som jag var pinsamt medveten om deras lokaliteters nackdelar; två adresser med en mil emellan och verksamhet i fem (!) våningar. Jag behövde en fabrik med.

Så jag knallade till banken, Varbergs Sparbank. Eller ”Bånken”, som man säger i mellersta Hallands inland. Träffade en bankman med namnet Conny Andreasson. Drog mitt case och meddelade att jag behövde pengar till att köpa ett markisföretag i stan och jag hade villkor att ställa… Han skrattade säkert inombords när en svarthårig finne från grannkommunen, utan ett öre på fickan, kommer och ställer ”krav”…

Mitt krav var att ifall ”Bånken” skulle finansiera mitt köp av företaget, så vill jag också att de finansierar ett nybygge dit hela verksamheten kan flyttas: jag vill vara på en adress och på ett plan. Jag presenterade en framtid utan att kunna presentera en budget. Och här nånstans kan vi se skillnaden med lokala banker och stockholmsstyrda dito; de kände redan till köpeobjektet och deras historik; inte ens en svarthårig finne från Falkenberg kan sabba detta. Sen att man hade lite munläder och sju år i branschen och vertikalkunskap om näringskedjan inom den samma och kunde lite av ”tricks of the trade”, hjälpte ju till.
Så ja, det blev ett lånelöfte efter nästföljande möte i deras kreditgrupp, tog väl en vecka eller två. Jag hade kulorna, men visste inte priset. Jag skulle bygga fabrik och hade aldrig byggt nåt större än en koja. En tomt vore också bra… Insåg här nånstans att bankens ”ja” hade väckt fler frågor än vad den gav svar…

Rotade fram en kontakt på kommunen och hittade en tomt som kommunen hade sparat för sig själv för utbyggnad av deras förråd/centrallager.
Under det ljuva nittiotalet var dock trenden att kommunen skulle lägg ut så mycket som möjligt på privata utförare, varvid utbyggnadsplanerna byttes mot downsizing och tomten kom till försäljning. Jag var tvåa på bollen och delade tomten med en däckfirma, som turligen nog inte insåg sina egna behov. Så de sparade en slant och jag köpte halva tomten på Kardanvägen. Jag tror att vår adress blev t o m Kardanvägen 4 A. och deras 4 B.

Så övertagandet av Bröderna Anderssons skedde 8/4 1998. Nu var jag ensam ägare till Bröderna Anderssons Persienn & Markis AB. Då hade vi diskuterat sedan februari 1997 och haft samma gemensam mål sedan juni 1997.

Sommaren 1998 påbörjades bygget av den nya fabriken, dit vi flyttade i januari 1999…. Då hade jag mer skulder än jag hade i omsättning.

To be continued…

Read Full Post »

När väl av-anställningsintervjun var avklarat hos Anderssons, så började jag och Knut lägga upp strategin för att göra Lunex-sortimentet känt i hela Sverige. Vi skriver nu augusti/september 1994.

Produkterna kunde jag ju sedan innan, då jag hade jobbat rent praktiskt med systemen. Detta var säkerligen avgörande också för att få möjligheten hos Knut.
Kan väl inte påstå att framgången var omedelbar, men i sakta mak fick vi större kunder och större och större andel av deras komponentinköp. Våra produkter var nya, innovativa och producentvänliga, dvs systemen var lätta att bygga och kombinera.

Vi skapade nya sätt att distribuera t ex aluminiumprofiler direkt från verk till våra komponentkunder. Det var givetvis ingenting nytt i världen, men i vår bransch var det nytt och gav konkurrensfördelar för våra mindre producenter gentemot konkurrenternas större producenter. Irritationen var betydande hos vår största konkurrent: Vi var ute och förstörde marknaden, fick vi höra.
Nåja, idag är deras distributionssätt den samma som vi satte upp på 90-talet.

Den här typen av omnämnanden från konkurrenterna var givetvis en fjäder i hatten för oss. Det totala erkännandet kom 2017 när åsyftat konkurrent köpte Lunex A/S och därmed även Lunex AB.

Själv hade jag ingenting med dessa turer att göra, då jag hade fått ett förnyat erbjudande från Bröderna Anderssons Persienntillverkning AB under våren 1997.
Erbjudandet bestod av en anställning samt en möjlighet att, på sikt, köpa företaget.
Vid detta tillfälle hade jag jobbat endast 3,5 år för Lunex och när jag lyfte frågan med Lunex sommaren -97, var det enligt mig själv minst 3-4 år för tidigt. Inte för tidigt att bli markisfabrikör och egen företagare, men för tidigt att lämna Lunex.

Men, när nu katten väl var på bordet, så var det bara att skapa de bästa förutsättningarna för Lunex AB att komma vidare utan Junior Walden, för hans tankar var redan i Varberg.
Under sommaren hittade vi en efterträdare, en annan finne som hette Pertti Pesonen. Pertti & jag jobbade ihop några månader under hösten -97, tills det var dags för mig att gå till Anderssons julen -97. I detta sammanhang vill jag nämna att Pertti stannade på Lunex i dryga 20 år. Ryggrad & Respekt.

Tillbaks till Anderssons förnyade erbjudande…

Jag hade på skissat på en säljutbildning till våra kunder. Detta skulle gå av stapeln i januari -97, men antalet anmälda var så lågt att jag valde att blåsa av arrangemanget. Ett bolag som hade anmält sig var Anderssons från Varberg. Jag ringde till delägaren Sture Andersson och berättade att vi ställer in.
-Det var lika bra det, fräste han, och ni som känner till Stures sätt att vara, så fräser han ju inte.

Vidare berättade han att den som han hade anställt istället för mig 1994, hade precis sagt upp sig. Jag förstod allvaret i deras situation: vi är precis inför säsongsstarten och påläggskalven säger upp sig. Slutar. Drar & försvinner.

-Herregud, vad ska ni göra nu då, frågade jag.
-Vi ha hade tänkt att du skulle komma och ta över, svarar Sture
-Hmm… tack för omnämnandet, men situationen är lite annan idag, svarade jag och tänkte på utvecklingen jag hade getts möjligheten till hos Knut:
Jag jobbade ensam, rapporterade direkt till moderbolagets styrelse och VD, och hade det väldigt fritt arbetsmässigt. Inga överrockar här inte och jobbet blev gjort. Varför skulle jag nu börja banka persienner igen?

Det gick några veckor. Sture ringde. Nu var han sitt gamla vanliga igen: Försiktig och försynt.

-Juu, vi har pratat här nu, och vi menar allvar: Vi vill att du ska komma och ta över.

Vi bokade ett möte i Varberg till nästkommande vecka.

 

 

To be continued…

Read Full Post »

Tänkte ge er en berättelse om mitt liv med markiser. ”A long story”, som ni vet, men jag testar.

Jag fick anställning hos Florence och Gustaf Köhler vårvintern 1991 som markisbyggare. De drev ett bolag som då hette nåt i stil med ”Markisbolaget i Tvååker”. Själv trodde jag att anställningen var för säsongen, men under vårens gång kom det fram att bolaget hade tänkt det hela på ett annat sätt och anställningen var avsedd som tillsvidare.

Jag kapade profiler och byggde fönstermarkiser det första året, för att sedermera packa detaljer, göra persienner och bygga terrassmarkiser. Nån enstaka ”off season”-montering hanns det också med. Monteringar var inte nån favorit, men man lärde ju sig hur produkter fungerar ute hos kunderna, så bra så.

Bolaget var föremål för en generationsväxling när nästa generation Köhler, Anders och hans hustru Helén, skulle ta över. Och det gjorde de också.
Någonting hände dock våren/sommaren 1994 och uppgörelsen mellan generationerna Köhler sprack eller blåstes av. All personal sades upp och min bana på detta markisbolag tog slut i och med semesterstängningen samma sommar. Har en vag minnesbild att jag var och hjälpte till i nån helg även under hösten 1994, men är inte helt säker på det. (Och kan inte fråga Florence eller Gustaf heller, då båda är bortgångna sedan några år.)

Säkert är dock att jag fick en anställning under hösten -94 för att börja i Varberg på ett företag som då hette ”Bröderna Anderssons Persienntillverkning AB” till årsskiftet -94/95. Några månader på A-kassa kunde man ju överbrygga med, fast samtidigt hade jag varit i kontakt med en herre som heter Knut Mork. Knut drev, tillsammans med sin far Angel, ett företag i Norge som hette Lunex A/S och de tillverkade markiser och markiskomponenter.

När allt var i gungning på Markisbolaget i Tvååker, så gläntade jag idén till Knut att jag kanske kunde jobba med deras produkter i Sverige? Följdfrågorna från Knut omfattade givetvis också ett ”varför”, då jag hade ju redan jobb i markisbranschen? Dialogen blev förtrolig och jag informerade om min situation, uppsagd som jag var, och denna information var nyheter för Knut. Vid tiden var Tvååker Lunex största kund på markiskomponenter och balanserna var givetvis djupa mitt på sommaren…

Min dialog med Knut fortsatte över sommaren, samtidigt som jag hade dialog med Anderssons i Varberg. Och när dialogen med Anderssons ledde till ett avtal om kommande anställning, tog jag kontakt med Knut, för att blåsa av vår pågående förhandling.
Meddelade honom att jag har valt en annan väg, varvid det inte var lönt att diskutera mera. Knut tyckte inte om vad han hörde; möjligen hade han redan mentalt bestämt att ha Junior Walden som sin man på ”östfronten” för att bekämpa den ”Permafrost” som rådde där…

– Faxa upp dina krav, så tittar vi på det, sa Knut till slut och jag gjorde så. Dock bytte jag SEK mot NOK och la på en tusenlapp på min lön och faxade upp skriften till Knut. Timmen senare var jag anställd av Lunex A/S som exportsäljare av markiskomponenter, med ansvarsområde Sverige.
Alla mina problem var lösta. Dock skulle jag behöva åka till Varberg och göra en storpudel av mitt löfte att börja jobba hos Anderssons…

Tog tjuren vid hornen och ringde och bokade ett möte med Sture och Inger, Stures hustru och dåvarande VD på ”Brödernas”.
Var egentligen helt beredd på en utskällning och svekdebatt, kände kanske själv att det var jag värt. Men å andra sidan, de hade ju erbjudit anställning först några månader längre fram, varvid en lucka uppstod och jag kunde spekulera (och till och med förhandla) vidare med andra intressenter.

La fram min sak att jag inte kunde ta anställningen, då jag hade fått ett annat jobb hos Lunex…
Det blev inga glada miner, dock inte några sura heller, men nån kramkalas blev det inte heller.
Sture beklagade, Inger önskade mig lycka till och uttryckte att hon tyckte att jag gjorde rätt som tog ett sådant jobb. Jag pudlade några gånger till, tackade för möjligheten som jag nu tackade nej till och la säkert till nåt annat svammel och backade ut ur rummet och nedför trappan.

Nere på gatan stod min några månader tidigare köpta begagnade Volvo 745, MRA 581. Min första bil som alltid startade.
Två år senare hade jag kört 10 000 Lunexmil med bilen och skulle få min första tjänstebil. Med Air Condition.

 

 

To be continued…

Read Full Post »

Hade en frilansande journalist på besök hos mig i maj.
Han var anlitat från nån bilageproducent till Hallands Nyheter, där temat var Östra Industriområdet.
Egetlager har ju en anläggning där och Anderssons Markis huserade på samma område från 1999 till 2006. Fast det hade väl inte frilansaren koll på just där & då…

Hursom, hans uppdrag var att skriva om någon person utifrån karriärperspektiv, och förfrågan landade på mig.
Artikeln finns här i bild. Klicka på den, scrolla ner en bit och välj ”visa i full storlek”, så blir den läsbar.

Bra bild, då min egentliga kroppsform döljs så väl 😉

Sammantaget har man ju hunnit med några tjänster… utsädestorkare, glasfibertillverkare, punktsvetsare och trådbockare, skokomponentstillverkare, gatuköksbiträde, bildelsexportör, markisbyggare, markiskomponentssäljare etc etc… numera är man lagerman.

Tjingeling!

Read Full Post »

Mitt i eländet så har vi firat. Och även det med S-G. Vi drog en partaj som inte många mäktar med. Firman fyllde 60 och direktör Walden beordrade party…!
Bilderna från festen har jag inte fått än, men väl en videohälsning från Kungen, som vi körde på storbildsskärmen i fredags… Den kommer här:

Festfixarn (Niclas Wilhelmsson, NW-event) har goda kontakter inom hockey och speciellt inom HV. Och jag som HV:it faller lätt för sånt här. En underbar hälsning från Davidsson (#76) och inte ett öga var torrt!

Read Full Post »

När man nu (tillfälligtvis) lever i en annan tidszon och (alltid) i en annan dimension 😉 så kan man tillåta sig en nattpromenad i blöt dimma i en knapp mil. Samtidigt kan man konstatera att ens egna problem är små i jämförelse med t ex Mikael Stahres. Men ryck upp er i IFK: Även Falkenberg förlorade med 3-0 mot Malmö FF, fast det var ju en bortamatch. Då kan vi ju drar slutsatsen att Falkenbergs FF är bättre än IFK GBG?
Jag skulle inte vara förvånad ifall det visar sig så vara när säsongen summeras. You read it here first!
– – –
Promenaden tog mig bl.a. förbi min gamla adress på Frigga. Jag kom inte längre ihåg numret på min då hyrda parkeringsplats. Bra.
Ett år nu, på några dagar när, här på Packhusplatsen. Trivs kanon.
– – –
Var på kontoret idag. Säsongsmässigt vanliga frågor, även om det var lite att komma ikapp informationsmässigt, både med info in och info ut. Känner mig hyfsat insatt igen och är nöjd med dagen, även om jag höll på att däcka vid skrivbordet efter tre. Höll masken ganska väl och däckade hemma istället, vilket då ledde till ovan nämnd nattaktivitet och skrivandet nu.
– – –
Sommartid har det också blivit. Härligt!

Read Full Post »

Jag får ofta frågan om att ”vad gör du på jobbet, egentligen?” Ibland anar jag att frågeställaren kanske menar/antar (eller t o m anar!) att jag gör inte ett skit på jobbet.
Så skulle det kunna vara och bitvis kan det framstå så, även om så inte är fallet, nånsin.

Likaså kan någon ana/tycka/tänka att jag inte jobbar när jag inte är på kontoret. Då säger jag att har du ett jobb som kan bara utföras på kontoret, så kan det läggas upp på ett annat sätt med. I mitt fall är verkligheten hela tiden med mig, oavsett om jag är på kontoret eller ej. I det goda och i det onda.
Så är det för alla med ansvar och hos oss tar alla sitt ansvar 24/7, även om man inte behöver ta jobbet med sig hem varje dag.

Men den senaste veckan, om onsdag till onsdag kan nu betecknas som en vecka, så har jag släckt bränder, nästan bokstavligt.
Vi har en svets för att svetsa textilier. Den fattade eld och skrämde operatören i fråga. Vi lagade maskinen med italienska instruktioner och en svensk elektriker. Fick igång den och var glada i en kvart. Tills samma sak hände igen. Nu är maskinen indisponibel och vi väntar på nya delar. Tur att det är december och att orderboken inte är för tjock på den produkten. Tillverkningen av dessa textilier har vi nu lagt ut till en kollega som både kan och vill. Tack!

Mer då? Vi hade en storm med, Sven hette han. Han kom och besegrade ett staket.

Jag tiltade inte

Staket-tiltning

Sen hade vi en Nissan som la av och fick pula med den lite idag. Vidare så jobbar vi med teknikspecifikationer på nya rör på markiser, kombinerar dessa med drivdetaljer, fixat nya hållare till en inspektionshiss för invända produkter, informerat våra nya hyresgäster om kommande rutiner. (Vi tillträdde ju en ny fastighet förra veckan, mer om det här). Fixat ny tele-leverantör (vår gamla tjänst ADSL dör 2014), pratat med återförsäljare, några gamla och nån kommande. Utöver detta har jag jobbat med framtiden, dvs säsongen 2014 och dess sortimentsfrågor vilka berör allt och alla, från intag och lager, till katalog och kund.

På nåt sätt är mitt arbetsliv underbart: jag åker till jobbet varje dag utan agenda och dagen blir fulltecknat allt eftersom. Som en akutmottagning, typ! 😉

Tjingeling!

Read Full Post »

Vi har haft en tradition här på jobbet att hålla en skördefest efter en (helst bra) säsong.  I år har vi haft en bra säsong, så det blir en skördefest och det idag! Vi tar en båt och seglar ut till Vinga, käkar räkor hela vägen dit. Nån nubbe blir det kanske med…

Vi seglar med Walona

Walona, vår båt för dagen.

Skepp ohoj!

Read Full Post »

Fick en överraskningsresa i helgen. Chauffören som kör vår ordinarie tur sön-mån var tvungen att ställa in p.g.a. läkarbesök och reserverna var engagerade på annat håll.
Så jag tog vår 12 tonnare och drog till en mellansvensk stad som Upplänningarna kallar för Stockholm och distribuerade markiser till våra åf i en dag.
En av våra åf håller till på den vackra ön Ekerö, varifrån man tar sig bäst med färja när man ska söderut på E4 eller E20.

Ekeröfärjan

Anderssons Markis tar sjövägen

En helt underbar sommardag då hela Sverige visade sitt vackraste ansikte och man körde i en bestående ”halleluja-moment” mest hela dagen. Tack Sverige!

Det står sthlm x 2 på rubriken… Juu, jag kom hem i afton bara för att byta väska och ta tåget till sthlm imon bitti igen! Så kan det gå när man får en överraskningstur!
Morgondagens tur är dock planerat sedan länge, och handlar om poker. Svenska Spels Poker-SM (live) går av stapeln i dagarna sex i just sthlm.

poker-sm_crop
Själv kliver jag in i main event i morgon kl. 14.00. Wish me luck! Skulle man överleva dag 1B, så är man säkert med i rapporteringarna och chip counten på poker.se.
Kan redan nu meddela att detta blir min sista pokersatsning på några månader: Sverige, livet och framför allt sommaren är för vackra allesammans, för att sätta all tid på pokern.
Tjingeling!

Read Full Post »