Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘jakt’

Vi var och jagade vildsvin på domäner i här närheten där jag är välkommen. Det var en tio dagar sedan och jakten gick bra, som ni kunde se redan på rubriken.
Vi flådde och hängde grisarna (2 st) redan samma dag, givetvis, och i söndags styckade vi den största grisen med en slaktvikt på cirka 45 kg.
I levande tillstånd väger den det dubbla (i förhållande till slaktvikten) och kommer ledigt upp i 50 km/h. Således ett besvärligt vilt att fälla,
men med duktiga hundar och rutinerade hundförare och duktiga passkyttar, så kan man få resultat ibland.

Jag fick med mig en generös tilldelning och vandrade hemåt med nästan 10 kg vildsvinskött. På vägen ut från slakthuset sprang vår vän Sive efter mig och la till även en filé i min tilldelning. 🙂
Det här med jägare och filéer är lite tudelat. Inget fel på köttet, för det är ju det finaste enligt mångas måttstock. MEN så fint kött skall ”alltid” intagas vid festligare tillfällen, typ olika festaftnar, lördagshappenings och söndagsstekar. Vid dessa tillfällen stegras också kraven på anrättningen och förväntningarna är skyhöga. Och stackars den som dra i sig en halv vinare och glömmer filén i ugnen…
Så här tänker jag nu annorlunda. Den ska fan inte frysas in och sparas, utan den åker i pannan redan i veckan, som en onsdagströst för en man mitt en vit, snöig månad. Så här kommer då receptet med bilder och allt:

1. Döda ett vildsvin.
2. Ta ur och flå den samma.
3. Hängmöra i en vecka.
4. Stycka. Ta vara på allt det du vill tillaga. Vildsvinsfilé i detta fall.
5. Bryn den i pannan med kryddor.  I mitt fall med vitlök, salt och svartpeppar. (Ja, jag är konservativ vad det gäller smaksättning av vilt.)
6. Stek den i ugnen till 65-70 grader. Använd köttermometer, det blir bäst så. Jag stekte den till 68 grader, vilket blev perfekt.
7. Gör en sås i pannan där du brynte köttet.
8. Sides of your choice. Här blev det sallad.

Bryn köttet i en stekpanna. Gärna av modell gjutjärn

Efter ugnsbesöket till 68 grader, så var det dags för tranchering.

En kökskniv från Mora passar utmärkt

Och som ni ser, så fick jag hjälp med salladen… 😉

Och när du är klar med dina ”sides” så är det det dags att inmundiga det hela.

Lycka till med receptet: jag skulle vilja säga att punkt 1 är det svåraste. Efter det så pinnar det på bara! 🙂

 

Read Full Post »

Hade en liten otursdag igår… ska fixa en gata med åkgräsklipparen till ett jakttorn nära mig.
Kör dit(åt) och rattstången på min gamla HQ Raider går av.
Där står jag 300 meter hemifrån med en trasig åkgräsklippare.
Går hem, hämtar min UTV (tacka fan att man inte har en ATV!) för att bogsera hem den skadade.
(Här har många slutat läsa och bara gillat bilden)
Kör dit. Den skadade står på den slingan där jag brukar köra. Inga problem, jag tar en vidare sväng… och hittar ett dike och välter GROVT!

Som tur är så har man _fina_ grannar. Kör till Hasse i Ugglenäs, vi hämtar hans bil med dragkrok och han drar upp mig, Sen bogserar vi hem åkgräsklipparen med.

Livet på landet är äventyrligt. Med grannar som Hasse, Jonny, Emil, Robban, Nils Norström, Lennart Norström och Arne så klarar man sig i skogen även som en liten finne!
Tack.

Resumé: Inga skador på varken John (Deere) eller dess förare. Med en ATV hade det varit annat.vält_deere

Read Full Post »

Asta, En basset artésien normand. Här utan uppdrag.

Ljusare kvällar nu, så man hinner en vända med både med och utan hund samma kväll.
Hundrundan idag bestod av ett spår för Asta, (som för övrigt är haltfri efter operationen! :-).

Jag gör lätta/korta spår för henne, för att hon ska få glädjen att lyckas. Men likväl har spåren omfattat både bloduppehåll och övergång i blött och över väg. Och vinklar, givetvis. Hon fungerar. Öppen klass i sommar och sen ett par ettor där. Champion om ett år, det lovar vi, så bra är hon.
Nu lägger vi till återgång, återgång utan blod samt låter spåren kallna lite. Hittills har vi gått på färska spår (under 30  min).

Och så var det en tur utan hund. Börjar strax efter solnedgången och går till västergärdet. Hittar en get. Går vidare nordost, hittar en knappebock, en långhornat sextaggare, en spetsbock, en get till och ytterligare ett ospecificerat rådjur. Och utöver dagens sextaggare, så har jag en till på marken: den fotograferade jag från köksfönstret igår:

Pang!

Bocken Bengt af Ekedal

Suddig bild på Bengt

Suddigt, men kolla längden på hornen.

Och nej, detta är inte samma djur som dagens sexa. Dagens sexa fejade 40 meter framför mig och gårdagens bock hade ju fejat sig längre fram än dagens sexa. Denna har jag döpt till Bengt, knappbocken heter givetvis Knatte, och de två emellan heter då följaktligen Fnatte och Tjatte. Den andra sexan måste jag få en ny titt på innan vi sätter namn på honom. All kött smakar bättre om man vet namnet på individen… 😉

Read Full Post »

Asta af Ekedal är min Basset artésien normand. Egentligen heter hon Norrbergets Nova, men jag ville ha ett hund namn med ett ”s” i, och Asta var det första jag kom på.
Hon opererades förra veckan då i hennes höger framben utvecklades ett litet fel som heter ”short ulna syndrome”. Eller litet och litet: Operation eller avlivning var veterinärens besked. Så det blev operation. Nu efter en vecka är hon lite halt, men själv funderar hon inte på sitt ben längre. Konvalescenstiden sattes till 6-8 veckor, av vilka fyra första i vila. Endast koppelpromenader för rastning bara. Och det håller vi.

Idag släppte jag henne ut på balkongen och se där; hon spanar in två rådjur och börjar skälla!! Husse var glad, djupt och grovt skall  och intresse för rätt vilt. Blir det ordning på benet så ska det nog bli en jakthund fröken Asta!

Read Full Post »

Så blev jag bjuden på harjakt idag. Vi grilla korv, nån sköt en hare med. Nisses (Grannen) hund drev på bra och en Sten-Åke Berg sköt en hare för Nisses hamilton precis på min port. Kul bara det!

Ekedal. Underbart. Skytt: Sten-Åke Berg. Bergsäkert.

Ekedal. Underbart. Skytt: Sten-Åke Berg. Bergsäkert.

img_6383 img_6384 img_6385Alla sorgerna var glömda för stunden och och jag fick en underbar dag med mina nya grannar. Och som lök på laxen, all action hemma på gården!
Tack Nisse, Lennart och Karl-Otto; jag kommer igen!

Read Full Post »

Var idag på inspektion på mitt nya hem, Ekedals Herrgård.
Blivande förra ägaren visade lite tricks och för all del även lite av husets ticks😆. Är man från 1812 så är man.

På vägen hem fick jag nån form av glädjefnatt: känner att jag har fått ett uppdrag att förvalta Ekedal till nästa generation och bestämde mig att stanna i 25 år. Bara så där!😂

Grisbök, färskt sådant.

The Mansion.
Rå på marken.

Och så en film på det!


Tjingeling!

Read Full Post »

De rätta bilderna till dagens officeview är dessa. Tack för påpekandet.

Read Full Post »

Jaktdags

Jakttiden på älg börjar imon i ”mellersta Hallands inland”. Härligen nog är man medbjuden igen och evenemanget börjar med jaktlagets årsmöte i afton. 

Så jag packar min käraste färgkombination av kläder och bege mig strax, just det, till mellersta Hallands inland.😛

Så tjingeling allesammans!

Read Full Post »

Ibland tar man ett bra beslut. Igår och idag lyckades jag med en hel serie bra beslut.

Auktionisten hade kommit på att verkstadsföreståndaren hade ledigt på fredagen. Då kunde la vi ta å jaga… Ja men vad fan, det passar ju.
Alltså in till chefen och tala om att jag inte kommer på fredagen. Inga invändningar där… 😉

Så igår kväll betackade man sig flera timmar med gratis mat och sprit, och ägnade sig bara åt förberedelser… Nåja, jag var på gratisbuffén med, men bara i en timme. 🙂
Upp i ottan, dvs 05.42, koka kaffe och sen iväg till Mellersta Hallands inland, även om den definition inte är helt korrekt för dagens samling, så använder vi den i detta sammanhang: då vet ni i alla fall att i vilka härader vi rör oss i.

Tog väg 156 dit och kan säga att det är ingen höjdare. Hyssna är mörkt, kallt och regnigt, för att bara nämna en håla längs den väg som vägverket glömde ungefär samtidigt dom bytte namn till något annat.
Höll mig på vägen och anlände i tid. Rutten är två mil kortare än den alternativa vägen, som fortfarande åtnjuter statligt underhåll. Att det blev den längre vägen hem, det fattar ni.

Auktionisten släppte först. Hunden alltså. Första såten var lite blåsig och mycket tom. Bortsett från de 5 rådjur som verkstadsföreståndaren fick se i två ekipage. Återsamling i ett litet, någotsånär romantiskt hus, lite kaffe och nya ränkor planerades. Här nånstans kändes det att dagen hade börjat lite tokigt, då ”kungssåten” var tom. Det låg nästan ingen förväntan i luften, utan vi skulle jaga för att vi hade bestämt så.

Auktionisten d.ä. släppte denna gång, och hans hund tog som brukligt gott och väl minst fyra minuter på sig innan det var upptag och full gångstånd mot fabrikörens pass. Upptaget var endast 250 meter från mig och närmade sig lika fort som en femhundring försvinner en lördagkväll.

De kommer rätt på mig, hinner jag se i GPS:en, innan jag la tekniken åt sidan. Hukar mig lite för att se under grangrenarna. Inget än. Backar fem meter, så att jag kan täcka skogsvägen med, ifall älgarna vinklar från mig. För vi hoppades på ju att det var älgar, då det var endast kalv vi hade lov att skjuta denna dag. Ångrar detta instinktivt och går åter mina fem meter in på den lilla skogsmaskinsvägen som tiden hade gett ett vackert mosstäcke.
Ser först hunden, för stunden tyst. Sen kommer en älg in på den gamla skogsmaskinsvägen, endast trettio meter från mig. Älgen vinklar rak emot mig och under några väldigt korta tidsenheter måste jag nu bedöma huruvida detta är ett skjutbart vilt, dvs en årskalv, eller en vuxen men ack’ så liten fjoling. När älgen är på fem meter, så har den fortsatt inte koll på mig. Här fattar jag att trots avsaknaden av en älgko, så är detta en kalv. Jag skjuter. Och meddelar sedan i radion att ”det är klart, samling hos Junior”.

Kalv i Kalv... Alltid lika roligt att säga det!Min första älg sköt jag på motsvarande avstånd. Situationen är väl lite ”vild” när viltet är så nära, och det händer oftare på grisjakt än på älgjakt. Likväl är det spännande med närkontakt, oavsett vilt.

Men sen kommer jaktens bästa ögonblick: När dina jaktkamrater kommer för att gratulera. Gratulationerna är uppriktiga och värmer ens hjärta till dess största djup. Auktionisten d.ä. öppnar alltid med ”vad har du nu ställt till med?”, innan kardanen kommer fram. Verkstadsföreståndaren som normalt är en man av få ord, var idag mycket stolt över sin mera oerfarna jaktkamrat. Auktionisten log sitt bredaste leende redan från vägen, när adepten hade lyckats igen.

IMG_3804 IMG_3822Är nu hemma i Göteborg och skriver detta. Skall ägna mig åt city-aktiviteter imon. Såsom sport och kultur.
Roligt, men ibland saknar man lite av landsorten med alla dess möjligheter.

Jag önskar er alla som jagar imon en riktig skitjakt och hoppas på ett återseende i en skog nära dig!

Tjingeling!

Read Full Post »

Läget vid 2.11 påminner mig om min egen björn 2008: Hade ungefär samma avstånd då.

Read Full Post »

Older Posts »